[juradiccioṉ]

variante(s): juradiccio, juradictio

n. f.

'juridiction, ressort d'un juge'

D: 14e s. ⊂ ManConsLimS 57,22 (‑io); 14e s. ⊂ ManConsLimS 58,17 (‑tio)

FEW.

jurisdiccioṉ