mandurar, mandurcar

LvP

v. n.

'jouer de la mandore'

Rn 4:144a [mandurcar, mardurgar ]; Lv 5:95b; 5:122b [mandurar; mardurgar : Rn mardurg‑ à biffer ]

FEW 7:540b [ᴘᴀɴᴅᴜ̄ʀᴀ].