barroṉ

variante(s): baron

n. m.

a. 'garant de palan, principalement de barre, [par extension] palan'

D: 1275 ⊂ GNO 45a (‑r‑); 1294 ⊂ GNO 45a (‑r‑); 1301 ⊂ GNO 45a (‑r‑); 1306 ⊂ GNO 45a (‑r‑); 1435 ⊂ GNO 45a (‑r‑)

b. 'mucchio'

L: NTestZurS 237v (‑r‑)

c. 'sorte de plante [dont on jonchait le sol] (?)'

D: StatMagLL 112

FEW 21:209b. DAO 1185. – Bertoni11 369.